Lancelot nyheter

Krönika av Lisa Seligson- Låna, blunda, kör-det kommer att sluta illa

PUBLICERAD I SVD A PERFECT GUIDE 2019-11-02

I Sverige är det små skillnader i lön, hög skatt på arbete och utjämningsystem. Ingen kan tjäna betydligt mer än någon annan, oavsett hur länge man har studerat eller hur smart man är. Därför är det nästan skrattretande att riksbanken med regeringens goda samtycke (de skulle kunna ge förslag om att ändra inflationsmålet) fortsätter med minusränta. Inte fasiken bryr sig det svenska folket om det är 2 procents inflation på pappret eller inte. Dä­remot gillar vi inte när vi blir fattigare, vare sig nu eller i framtiden. Och de som blir mest fattiga på minusräntan är de som tjänar minst. Varför då? Jo, så här fungerar det. Stimulanser i form av minusräntor gör att pengar flödar in i finansmarknaden. Tro inte att pengarna går till vanli­ga bolag eller nya jobb. ”Vanliga” bolag har nämligen en internkalkylränta som ligger på minst 5 procent.

Istället köper de som har pengar, eller de som kan låna, finansiella tillgångar i form av aktier, bostäder och fast­igheter. Alternativet att få minusränta på banken är så klart ointressant. Det krävs ytterst lite avkastning för att de nyköpta tillgångarna ska ge mer i avkastning än låne­räntan och därför behövs det inte vidare bra investeringar för att investera. Värderingarna på börsen och i synner­het på förhoppningsbolag rusar av alla pengar som flödar in. Fler bolag börsnoteras i det gynnsamma börsklimatet och fler miljonärer skapas. Dessa pengar placeras i en ISK och förvaltas vidare med låg skatt.

De som däremot bara jobbar och betalar skatt och inte vill, eller kan, låna upp över öronen blir fattiga, både för att de inte få ta del av uppgången i finansiella tillgångar och för att den svenska kronan sjunker i värde som en sten, till stor del på grund av minusräntan. Tillräcklig pension kommer de inte heller att få eftersom pensions­bolagen till stor del måste investera i räntebärande vär­depapper.

Nu har dessutom konjunkturen vänt nere i Europa, en räntehöjning känns avlägsen och stimulanser deklareras fortsätta så länge de behövs. Det kan nog bli länge det ef­tersom vi inte tål en lågkonjunktur med alla skulder vi har byggt upp – på grund av just minusräntan. Det har inte lönat sig att vara arbetsam och spara jämfört med att lå­na och köpa finansiella tillgångar. Det är väl bara att följa med strömmen: låna det du kan, blunda, kör och hoppas att vägen är rak. Det går så länge det går. Men det kommer att sluta illa.